La vita e il lavoro di molte di noi är på något sätt legati al mare e alla pesca. Vi gör det alltid. E dovunque. Nelle Filippinska med reti bianchissime cucite för hand. I Norvegia med gli arpioni a caccia di hälleflundra, en pesce predatore dalle carni delicate come quelle del rhombus. I Indien med enorm korg av bambu cha somigliano a vele. I Namibia med delle specie di nasse per se argoste.Anche i numeri visade det.
Hur många människor i världen utövar fiske
Il 47 % av de 120 miljoner människorna i världen att om jag hänger med med fiske är jag en kvinna, och fansen främjar traditionella metoder och respekt för miljön och en turism som instruerar mig att behålla de rika och prydligt sto. I Italien är vi fortfarande kvar för att fiska: de senaste dagarna Istat dicona che delle 4,016 imprese di pesca oggi active nel nostro Paese solo 598 sono a guida femminile. Ma sår att allt håller på att förändras, eftersom vi alltid är riskabla och ger mer hållbart denna uråldriga, fascinerande och mystiska mestiär äger som stoet. För att bevisa det spelade du huvudrollen i den här quattro-berättelsen.
Antonella, 38 år, från Messina
Sono le 7 di sera e dopo più di 12 ore in stoet Antonella Donato, laureata in Scienze politiche, a passato in an'agenzia di viaggi, oggi presidente dell'Associazione Pescatori di Feluche dello Stretto, slutligen può togliere stivali di gomma che le arrivano fino alla vita.«Jag borde köpa en paio più bassi. Han hittades i vattnet när jag tog bort honom, risk för Annegare» min berättelse härstammar från Pia, den magnifika feluckan som tillsammans med sin syster Giusy togs 2012 av nonno Marco, en fiskare som kan ogni secreto e från havet che fino a 89 anni non ha mai smesso di uscire en barca. «Tutte le notti in mare, ci faceva svegliare alle 3. “Vi stancherete” ripeteva. Nessuno credeva che avremmo resistito. Och invece ce l'abbiamo fatta, e abbiamo imparato a pescare il pescespada».
Fiske med feluckan
Ett uråldrigt och rispettosafiske, det med felucca, en imbarcazione che richorda le navi greche, med ett 18 meter högt torn i mitten, där Antonella tillbringar den största delen av vädret, från slutet av april till augusti, dagen 6 av mattino till när cala il sole. «Avvistare the preda utan radar är inte enkelt. A volte vedi l'acqua che si increspa, a volte c'è solo un riflesso argento o rossiccio. Servera en uppmärksam och molto paciente occhio: i denna lavoro finns så många tempi di attesa.Och soprattutto finns det ingen andra möjlighet: se gli arpionatori sbagliano a tirare la lancia, il pescespada scappa». På vintern stiger Antonella ner från feluckans kommandotorn och lämnar sin Pina, en 6 meter lång gozzo som bär sin mors namn, och med vilken trapaglio, ett historiskt fiske, utan mekanisk hjälp, som underhåller den gamla parità tra uomo e pesce . «Il tramaglio è una rete da posta longa dai 200 ai 300 metri con cui peschiamo pesce azzurro: triglie, boghe, salpe, saraghi» spiega. En klar "povero" fisk med stort näringsvärde och utmärkt värde. «Sveglia alle 4 del mattino, alla 5 siamo i sto. Om du bestämmer dig för att duva, åker jag till Calare. Per attirare i pesci si deve far rykte, noi diciamo "buddiare" . Alla 7 siamo già di nuovo a terra. Vi lägger fisken på avstånd, det går bra och vi tänder 50 chilimat och 20 eller 30, och vi fixar det i vatten som fångas av misstag: från mamman tänder vi bara det som serveras. Nessuno spreco, nessuno sfruttamento.Poi andiamo att sälja det allo stesso rigattiere del nonno e aggiustiamo le reti».
Barbara, 51 år, från Porto Cesareo (Lecce)
«I miei nonni erano pescatori, ma io con il mare non c’entravo niente». Inizia così Barbara Orlando, parrucchiera, che dal 2005, när salongen har stängt, è diventata pescatrice. Förtjänsten? Del marito, che d'estate la portava i barca. «Alla fine ha vito il mare, un destino di famiglia» scherza, con un sorriso così felice che cancella in un attimo dal viso i segni della stanchezza. Barbaras dag ombord på Sparviere, hennes vita och blå båt, börjar snart: från morgon 4 till mezzogiorno är hon vid rodret, så hon lämnar båten med sig och misslyckas med rimessaggio. "Jag måste ammatter det, min man è più bravo a pescare, soprattutto con il palamito, fatto di grandi ceste med gli ami con cui si "va a pesci buoni" come la spigola e il dentice».
Fiske i turismens tjänst
A Barbara piace di più il tramaglio, la rete da posta, con cui pesca le seppie, la sue preferite. Ma soprattutto a lei piace la pescaturismo. «È un'educazione al mare, al rispetto della natura. Insecno a usar la canna e il bolentino, que che che tiriamos lo friggo a bordo» racconta prima di salutarmi per andare aggiustare la rete, pronta a ripartire domani mattina, ad traversare di nuovo quel blu che tanto la fa stare bene. «När jag började, gli altri pescatori mi dicevano: "Perché sei a bordo? Le femmine devono stare a casa”. Adesso när min vedono chiedono min man där jag lät».
Eva, 48 år, från Genua
Chi har sett honom, tänder honom, känner väl till magin i de där millarna som lyser darrigt i det djupa blåa hos mare di notte. En magi som efter så många år fortsätter att röra Eva Orecchia, mamma och nonna giovanissima, att hennes quelle piccole barche ci è salita da piccola e non è più scesa.«Min pappa har finansierat Cooperativa pescatori genovesi för cirka 30 år sedan och min har planerat denna passion. Jag kan inte göra fiskaren om han inte är i hjärtat, för han är en tuff mestiere», medan han förbereder polpette di acciughe som han ska sälja på kiosken i darsena. «I am il jolly: non esco tutti i giorni in mare, mi occupo anche della vendita all’ingrosso e al dettaglio, in a mercato a palafitte nel porto di Genova. Mi piace consigliare le ricette ai miei clienti. Min favorit? Gli hamburger di lanzardo» fortsätter.
Fiske med lampan
När den dyker upp går Eva med lampan, en 18 meter lång båt som innehåller två più piccole, dette chiari, tutte tempestate di luci inuti. Stessan ser ut som om hon ser sin grandi occhi nocciola när hon säger till mamman som hon känner perfekt: «Hon förändras. L'acciuga qui da noi c'è semper, ma è più piccola. Ci sono invece specie che stanno scomparendo del tutto, come lo sgombro, en una stagione ne prendiamo al massimo 10 kassett.Especie nuove che arrivano, eat il pesce serra, a predatore da la carne delicata typ quella del branzino».
Cigdem, 50 år, från Istanbul
" Ti dico solo che da bambina non mangiavo neanche il pesce!" Rid Cigdem medan du pratar i telefon och förbereder pranzo gamberi fritti, sua ricetta del cuore. I Turkiet arbetade hon med redovisning, 1992 kom hon till Italien, först till Rimini och sedan till Cesenatico, och om hon träffade mamman och hemmafrun. Ma bestämmer sig 2013 för att ge en hand till sin man som, varifrån han är en marin stat, äntligen riskerar att köpa hans båt: Dilarc, dai nomi dei loro due figli. «Soffrivo il mare. Per un anno intero vomitavo tutti i giorni» racconta. Ma, fiera e testada, non molla e ogni sera, alle 7, esce i sto. Si occupa delle reti, di calarle e s altarle, perché a ricucirle, no nostante lei abbia la passione dell'uncinetto, ci pensa lui.
La pesca a strascico
«Noi facciamo la pesca a strascico, un metodo particulare en cui la barca no si ferma mai: butto le reti, le lascio en mare 3-4 ore, poi le s alto, tolgo i pesci, di solo gamberi, canocchie, sogliole, e le ributto» säger han. Och sydde, oavbrutet, fina alla 10 av mattino. Ma in quelle reti, purtroppo, non ci finiscono solo i pesci. «Mi capita di trovarci ruote di biciclette, lavatrici, bottiglie di plastica, sacchetti» racconta, facendomi vedere il "bottino" di una notte, minst 20 chili di spazzatura. Che, i mammans namn som älskar så mycket, Cigdem raccoglie sulla sua barca, delar och säljer till en förening som återvinner det.
